Testamente | Bouppteckning | Avvittring | Arvskifte | Boutredning | Boutredningsman | Arvsplanering

Arvsrätt

Arvsrätt hör till Advokatbyrå Johan Bützows specialområden. Vi handlägger samtliga ärenden som är relaterade till arvsrätt, såsom:
 

  • upprättande av bouppteckningar
  • upprättande av testamenten
  • upprättande av intressebevakningsfullmakter
  • handläggning av avvittring i dödsbo
  • upprättande av arvskifteshandlingar
  • arvsplanering
  • internationella arvsrättsliga ärenden
  • biträdande av dödsbon och delägare i olika arvsrättsliga situationer
  • biträdande av bröstarvingar i talan om utfyllnad av laglott
  • biträdande av dödsbodelägare och testamentstagare i testamentstvister
  • biträdande av dödsbodelägare vid avvittring och arvskifte
  • uppdrag som av domstol förordnad boutredningsman och skiftesman

Testamente

Ett testamente är ett sätt att ändra den lagstadgade arvsordningen. Ett effektivt tryggande av en sambos ställning förutsätter i praktiken att testamente upprättas. Genom testamente får dock inte en bröstarvinges rätt till laglott kränkas. Laglotten uppgår till hälften av den lagstadgade arvslotten.

Genom ett testamente kan även nyttjanderätt till egendom förordnas. Inbördes nyttjanderättstestamenten mellan makar är mycket vanliga.

Genom ett testamente kan ärvd egendom göras fri från giftorätt. I sådana fall tillfaller den ärvda egendomen inte arvingens make vid en eventuell äktenskapsskillnad.

Ett väl upprättat testamente förebygger uppkomsten av arvstvister och bidrar till att minimera arvsbeskattningen.

Våra jurister bistår vid upprättande av testamenten och säkerställer att testamentets bestämmelser på bästa sätt motsvarar arvlåtarens vilja.

Våra jurister bistår även i olika typer av testamentstvister. Testamentstvister omfattar, utöver klander av testamente, bland annat tvister om testamentets existens, återkallelse eller ogiltighet. Även intressekonflikter mellan testamentstagare kan uppkomma.

Avgörandet att många typer av testamentstvister hör till skiftesmannens behörighet, förutsatt att en skiftesman har förordnats för dödsboet genom lagakraftvunnet beslut. Prövning av klander av testamente hör däremot uteslutande till domstolens behörighet, varför klandertalan alltid ska väckas vid tingsrätten. En arvinge ska väcka klandertalan inom sex månader från det att testamentet delgavs honom eller henne.

Bouppteckning

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader från arvlåtarens död. Bouppteckningen utgör dödsboets skattedeklaration för fastställande av arvsskatt. I bouppteckningen utreds dödsbodelägarna och den avlidnes tillgångar och skulder antecknas.

För bouppteckningen ansvarar i regel den dödsbodelägare som förvaltar kvarlåtenskapen. Samtliga dödsbodelägare och testamentstagare ska kallas till bouppteckningsförrättningen, men deltagande är inte obligatoriskt. Bouppteckningen ska ges in till Skatteförvaltningen inom en månad från förrättningen. Med stöd av bouppteckningen fastställer Skatteförvaltningen arvsskatten för delägarna.

Våra jurister bistår vid bouppteckningar och verkar ofta som gode män.

Avvittring

Om arvlåtaren var gift måste en avvittring förrättas innan arvskiftet genomförs. I avvittringskalkylen beaktas makarnas giftorättsbelagda tillgångar och skulder. Om den ena makens nettoegendom är större är denne skyldig att erlägga utjämning till den andra maken. Avvittringens resultat påverkar därmed omfattningen av den egendom som ska fördelas i arvskiftet.

Om den efterlevande maken är förmögnare än den avlidne kan han eller hon åberopa utjämningsprivilegiet och är då inte skyldig att erlägga utjämning till den först avlidna makens arvingar.

Om makarna genom äktenskapsförord har uteslutit giftorätten, eller om egendom på annan grund är giftorättsfri, förrättas i stället åtskiljande av egendom.

Efter den ena makens död har den efterlevande maken rätt att hålla den först avlidna makens egendom oskiftad i sin besittning, om inte bröstarvingar kräver skifte eller annat följer av testamente. Den efterlevande maken har dock under vissa förutsättningar rätt att besitta den gemensamma bostaden och sedvanligt bohag.

Boutredning

Varje dödsbodelägare har rätt att ansöka om att domstolen förordnar en boutredningsman. En boutredningsman förordnas ofta i situationer där det råder oklarhet om dödsboets tillgångar, fordringar eller skulder, eller där delägarna inte kan sköta förvaltningen gemensamt.

Förordnandet av en boutredningsman upphäver delägarnas samförvaltning, och boutredningsmannen har rätt att ensam vidta rättshandlingar som binder dödsboet.

Boutredningsmannen är en utomstående person, i praktiken oftast en advokat. Syftet med boutredningen är att försätta dödsboet i skiftesbart skick. Detta förutsätter utredning av kvarlåtenskapens omfattning, indrivning av fordringar, betalning av skulder samt verkställande av särskilda förordnanden, såsom legat.

Boutredningsmän förordnas även i överskuldsatta dödsbon, där boutredningsmannen ska eftersträva uppgörelser med borgenärerna. Om uppgörelse inte nås fattar boutredningsmannen beslut om betalning av skulderna.

Boutredningsmannen och skiftesmannen har olika uppgifter, men i praktiken förordnas ofta samma jurist att sköta båda uppdragen.

Vad gör en boutredningsman?

Boutredningsmannen har rätt att vidta åtgärder för att utreda boet. Boutredningsmannen har rätt att ensam vidta rättshandlingar som binder dödsboet, till exempel för att driva in fordringar. Oftast ansöks det om en boutredningsman i situationer där det råder oklarheter kring dödsboets tillgångar, skulder eller fordringar.

Boutredningsförfarandet är inte tidsbundet i lag, varför ett effektivt genomförande förutsätter ett aktivt och sakkunnigt handlag, särskilt vid lösning av tvistiga frågor. I bästa fall kan boutrednings- och arvskiftesförrättningen leda till en lösning som samtliga delägare godtar, varvid arvskifte kan genomföras genom ett enhälligt arvskiftesavtal. Ett sådant slutresultat kan inte senare klandras.

Uppdraget ska utföras opartiskt och på grundval av föreliggande bevisning. Boutredningsmannen ska behandla dödsbodelägarna likvärdigt och företräder inte någon enskild delägare. Boutredningsmannen ska beakta dödsboets intressen. Av central betydelse är att boutredningen sköts ekonomiskt och utan onödigt dröjsmål, eftersom arvsskatt ofta ska betalas innan delägarna ens har erhållit sin arvslott.

Våra jurister förordnas ofta av domstol som boutredningsmän.

Arvskifte

När dödsboet har utretts har varje delägare rätt att kräva arvskifte. Före arvskiftet ska dödsboets skulder betalas eller säkerställas samt avvittring eller åtskiljande av egendom förrättas, om arvlåtaren var gift.

Delägarna kan avtala om arvskiftet och genomföra det på överenskommet sätt. Ett arvskiftesinstrument ska upprättas för att egendom ska kunna överföras till arvingarna.

Om delägarna inte kan enas om arvskiftet kan vilken som helst av dem ansöka om att en skiftesman förordnas att förrätta arvskiftet. Skiftesmannens arvode betalas som utgångspunkt av dödsboet.

Våra jurister bistår vid arvskiften, upprättar arvskiftesavtal och biträder delägare vid skiftesmannaförfarande. Våra jurister verkar även som av domstol förordnade skiftesmän.

Skiftesman i dödsbo

Varje dödsbodelägare har rätt att ansöka om att skiftesman förordnas. Ansökan ges in till tingsrätten på den ort där arvlåtaren hade hemvist. Skiftesmannen är en utomstående person, i praktiken oftast en advokat. Syftet med ansökan är att inleda arvskiftesförfarandet.

Före arvskiftet ska avvittring eller åtskiljande av egendom förrättas, om arvlåtaren var gift. Skiftesmannen har i regel behörighet att förrätta såväl avvittring som arvskifte.

Vad gör en skiftesman?

Skiftesmannen har mycket vidsträckt behörighet att avgöra frågor angående arvskiftet. Skiftesmannen beslutar hur kvarlåtenskapen ska värderas och fördelas, men prövar även frågor som rör förskott på arv, gåvor, laglottsanmälningar samt tolkning av äktenskapsförord och testamenten.

Skiftesmannen prövar samtliga yrkanden som framställs av dödsbodelägarna i samband med arvskiftet. Uppdraget ska utföras opartiskt och på grundval av föreliggande bevisning. Skiftesmannen ska behandla dödsbodelägarna likvärdigt och företräder inte någon enskild delägare.

Våra jurister fungerar ofta som av domstol förordnade skiftesmän.

Arvsplanering

Vi bistår vid arvsplanering för att arvlåtaren under sin livstid ska kunna påverka arvet, dess omfattning och fördelning. Arvsplanering är en komplex helhet där äktenskapsförord, avvittringsavtal, testamenten, livförsäkringar, gåvor och gåvoliknande arrangemang kan få betydande inverkan på utfallet.

Genom ändamålsenlig planering av giftorätten kan betydande skattemässiga fördelar uppnås, eftersom utjämning som betalas till efterlevande make är skattefri. Vid arvsplanering beaktas rättshandlingarnas inverkan på arvs-, gåvo-, inkomst-, kapitalvinst- och överlåtelsebeskattningen, med målsättningen att uppnå både arvlåtarens vilja och ett skattemässigt ändamålsenligt slutresultat.

Våra jurister bistår vid arvsplanering och säkerställer att arvlåtarens vilja och skattemässiga intressen tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Vår advokatbyrå har kontor i Helsingfors och Borgå, men våra jurister betjänar i hela Finland.